Kråkelund

Kråkelund har länge fungerat som lotsplats. Åtminstone sedan mitten av 1500-talet utgick lots härifrån för att hjälpa sjöfolk att navigera rätt. Med tanke på hur skärgården ser ut söder och norr om Kråkelund så har det troligen fungerat som en angöringspunkt. Söderut är skärgården grund och relativt oskyddad, mao utgör den mer fara än skydd för större fartyg. Norrut är den däremot djupare och skyddar bättre mot oväder. Dvs norrgående trafik gick troligen in i skärgården vid Kråkelund, medan södergående trafik lämnade skärgården och gick utomskärs härifrån.

Tack vare att skärgården skiftar karaktär här kan större fartyg gå inomskärs norrut från Kråkelund. Det är enbart ett fåtal oskyddade passager på rutten till Stockholm, bl.a Bråviken utanför Norrköping. Att Kråkelund länge haft en viktig betydelse för sjöfarten framgår av det faktum att det finns utmärkt på den allra första rikskartan, Orbis Arctoi (http://krakelund.se/v/kuriosa/Orbis_Arctoi), utgiven 1626.

Lotsbyggnaden i Kråkelund är i detta perspektivet relativt ung. Den tillkom på den plats den står idag i mitten av 1800-talet och har genomgått en del till- och ombyggnader under åren. Exakt vilka jobb som gjorts när är svårt att utröna, men med hjälp av fynd under renoveringen och en historik över Kråkelund med omnejd som sammanställts av Lars-Inge Jansson har de flesta saker börjat klarna.

Allt är som sagt tyvärr inte känt i detalj, men följande kronologi verkar trolig:

• 1847: Ett mindre heltimmrad lotsuppassningshus om ca 4x4 m uppförs för 150 riksdaler.
• 1880: Den 10:e maj kl 10:30 inspektion av lotsfördelningschef Henric Werner från Norrköping. Vaktstugan döms ut och en nybyggnad rekommenderas.
• 1882: Nybyggnad av lotsstuga med virke från den gamla stugan och det gamla lotsuppassningshuset på Arkö. Denna gång fick stugan två våningar och blev utbyggd ca 2 m västerut. Den ursprungliga delen med övervåning blir timmrad, medan den nyare delen får en stomme av stående plank. Kostnad 2177 kr och 30 öre.
• 1933: Stugan byggs ut åt väster med två rum (ett på varje våning) och underliggande matkällare. I den nya delen används enbart stående plank som stomme. Den nya stugan mäter i grova mått ca 4x10 meter.
• 1954: Utkikstornet om 4 våningar byggs mot nordväggen av stugan. Tornet får en stomme av stående plank. I samband med detta målas även stugan om i gult. Tidigare var den struken med faluröd slamfärg.
• 1968: Lotsverksamheten i stugan upphör. Stugan har från 1882 fram till nu underhållits noga, men efter detta börjar förfallet.
• 2003: 35 år av eftersatt underhåll sätter sina spår, speciellt när läget är så pass utsatt. En omfattande renovering av den före detta lotsstationen inleds.
• 2008: Utsidan är färdigrenoverad. Stommen har lagats och förstärkts, all panel bytts ut, taken byggts om, alla fönster bytts ut, etc.
• 2009-: Renoveringen fortskrider på insidan. Renoveringen sker på fritidsbasis och pågår ännu.